Åbo stadsdirektör Aleksi Randells budgetförslag och verksamhetsmål för 2017 har publicerats.
I 2017 års budgetförslag finns 1,0 miljarder euro för användning. Budgetförslaget uoppvisar ett underskott på 19,3 miljoner euro. Stadens nettoskuld minskar med 35 miljoner euro. Stadens kommunalskatteprocent förblir oförändrad på 19,50 procent.
Stadens egen verksamhet har blivit smidigare och utvecklats enligt de uppstälda målen, men konkurrenskraftsavtalet och andra regeringens åtgärder har negativa effekter på stadens ekonomi och staden blir tvungen att vidta ytterligare åtgärder för att balansera ekonomin.
Beredningen av Åbo stads ekonomiplan har styrts av följande riktlinjer som stadsfullmäktige har fattat beslut om hösten 2011: ekonomin kommer att balanseras i enlighet med stadsfullmäktiges beslut före 2018, årsbidraget täcker avskrivningarna för investeringarnas del och nettoskulden ökar i måttlig takt.
Ekonomiplanen för 2017 täcker en del av målen. Den allmänna ekonomiska utvecklingen och de statliga åtgärder som kommit till kännedom efter fastställandet av de ekonomiska planeringssiffrorna har haft negativa effekter på stadens inkomst- och kostnadsstrukurer vilket gör att alla mål inte kan uppnås.
-I allmänhet kan utvecklingsutsikterna i verksamhetsmiljön betecknas som lovande i Åboregionen. Enbart utvecklingen av orderstocken på varvet ger möjligheter till det ekonomiska uppsvinget men stadens ekonomiska situation har en längre tid varit utmanande och effekterna av konkurrenskraftsavtalet stramar åt ekonomin ytterligare, beskriver Åbos stadsdirektör Aleksi Randell.
-Åbo får draghjälp av de samfundsintäkter som den framgångsrika läkemedelsindustrin har inbringat. Effekterna av den positiva utvecklingen inom marinindustrin kommer till uttryck i att staden växer och sysselsättningsläget förbättras, men de omedelbara effekterna på kommunalskatte- samfundsskatteintäkterna är små. På lång sikt upprepas de positiva effekterna.
Konkurrenskraftsavtalet har en negativ effekt på 14,7 miljoner euro i fråga om Åbo stads ekonomi. Summan består av sänkta arbetsgivaravgifter, nedskärningar i semesterpenningen, förlängning av arbetstiden, effekter på kommunalskatteintäkterna och statsandelarna.
-En del av de åtgärder som staten vidtagit för att balansera den offentliga ekonomin är exceptionella i den meningen att kommunernas interna finansiering skärs ner utgående från utvärderingsgrunder och att det inte finns någon säkerhet om verkliga effekter av besparingarna. Av den anledningen har den svaga utvecklingsprognosen för den interna finansieringen blivit en av de största utmaningarna under ekonomiplaneperioden vi sidan av sysselsättningsläget, säger stadsdirektör Aleksi Randell.
I Åbo stads budgetförslag för nästa år kommer man inte uppnå ekonomiplaneperiodens mål att balansera ekonomin före 2018 utan Åbo är tvungen att vidta ytterligare åtgärder. Detta innebär möjligen en tilläggsbudget och kapitalåterbäringar för 2017 samt även under ekonomiplaneperioden 2017-2020.
Personalplanen som ingår i budgetförslaget minskar antalet årsverken med 84 årsverken 2017. Annars har utvecklingen i fråga om årsverken framskridit väl och Åbo har på ett systematiskt sätt lyckats minska antalet årsverken såsom planerat.
Åbo har under 2016 startat fyra omfattande spetsprojekt: Utvecklandet av Åbo centrum, Åbo campus och vetenskapspark, Utvecklandet av stadens digitala tjänster och Förnyandet av servicehandledningen.
Budgetförslaget innehåller ett förslag om att starta ett femte spetsprojekt. Spetsprojektet handlar om att förena kolneutralitet och smart city med varandra.
-I fråga om spetsprojekt har staden ambitiösa mål och i varje projekt ingår flera separata projekt tillsammans med flera samarbetspartner. Således säkerställer vi att vi uppnår både målen och fördelarna, säger Randell.
I och med att Åbo utvecklar sin verksamhet på ett starkt sätt har Åbo ännu bättre möjligheter att genomdriva stora planläggningsprogram. Att starta spetsprojekten är en viktig del när det gäller att utveckla staden på ett helhetsbetonat sätt.
Åbo har lyckats dämpa ökningen av driftsutgifterna väl. Staden ökar effektiviteten ytterligare genom att utveckla verksamheten internt. Förnyandet av verksamhetsmodellen från 2013 var en inledning på detta och verksamhetsmodellen har vidareutvecklats på ett intensivt sätt. Under nästa år förbereder man t.ex. en sammanslagning av fastighetssektorn och miljösektorn som skulle träda i kraft 2018.
-Vi har lyckats utveckla verksamhetsmodellen så att vi har bättre möjligheter för att öka produktiviteten. På så sätt kan vi åstadkomma bestående förändringar, berättar Randell.
Utvecklingen av nettoutgifterna för driftsekonomin har varit ett problem under de senaste åren. Stadens sektorer har ändå arbetat ihärdigt för att balansera ekonomin. Den måttliga utvecklingen under de senaste åren har gett möjligheten att balansera ekonomin. År 2017 får utgifterna öka med 0,6 procent vuojämfört med 2016 års budget.
-Stadens personal har arbetat förtjänstfullt för att dämpa utgifterna. Dessutom har personalen på bred front deltagit i de sparåtgärder som förnyandet av verksamhetsmodellen har fört med sig, berömmer stadsdirektör Aleksi Randell.
Nämnderna och direktionerna följde i huvudsak de fastställda planeringssiffrorna. För stadsstyrelsens del har man gjort tilläggssatsningar på skötseln av sysselsättningen och dessutom har man förberett sig på storevenemang kring jubileumsåret Finland 100 samt samt reformationens märkesår.
Inom bildningssektorn föreslår stadsdirektören en höjning av en miljon euro i förhållande till planeringssiffran för att behärska gruppstorlekarna. Den underbudgetering som uppstod inom småbarnsfostran under 2016 har åtgärdats.
Inom den yrkesinriktade utbildningen förlorar Åbo statsandelar på 4,8 miljoner euro som riktats till ordnandet av utbildning eftersom staten förnyar den yrkesinriktade utbildningen. Enhetspriset sjunker med 12,5 procent, varav Åbo anpassar hälfen 2017. Elevvolymen hålls på hög nivå för att Åbo ska kunna svara på utbildningsgarantin och arbetslivets behov.
Inom välfärdssektorn har budgeten godkänts såsom nämnden föreslagit i fråga om den egna verksamheten. För Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt föreslås strängare kostnadsramar.
Kostnadsutvecklingen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under de senaste åren varit exceptionellt hög gentemot det allmänna ekonomiska läget. Betalningsandelarna till sjukvårdsdistriktet har utan undantag överskridit den genomsnittliga ökningen på 3,8 procent som uppställdes som mål 2012.
I de lagutkast som förberetts i samband med social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen har dragits upp riktlinjer att samkommunerna ska täcka eventuella underskott senast under räkenskapsperioden 2018. Sjukvårdsdistriktets balansräkning uppvisar ett underskott på ca 8 miljoner euro. Sjukvårdsdistriktets styrelse har dragit upp riktlinjerna för att höja resultatmålet för 2017 så att det blir överskott på 5,6 miljoner euro. Samtidigt har man beslutat att den maximala förändringen för medlemskommunernas betalningsbelastning utgör +0,9 % av 2016 års budget.
Åbo stad anser att det inte är skäl att förändra målet att täcka underskottet, utan målet ska vara att underskottet täcks senast under räkenskapsperioden 2018. Denna förändring skulle innebära enbart för Åbo stad att betalningsbelastningen minskar med ca en miljon euro 2017. Därför ska sjukvårdsdistriktet omedelbart vidta åtgärder varmed de riktlinjer som staten fattat beslut om överförs till kommunfaktureringen.
Åbo stad förutsätter att sjukvårdsdistriktet vidtar åtgärder varmed stadens betalningsbelastning minskas med ca tre miljoner euro. Dessutom ska den regelbundna växelverkan mellan staden och sjukvårdsdistriket återupptas.
Den pågående social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen är det viktigaste projektet som påverkar kommunernas verksamhet och det sätt på vilket tjänsterna produceras. Hur reformerna påverkar kommunernas ekonomi har man gjort första preliminära beräkningar men de kan inte användas som stöd för stadens ekonomiplanering.
Åbo stads bruttoinvesteringar uppgår enligt budgetförslaget till 107 miljoner euro 2017 och 92 miljoner euro 2017.
Staden har försökt minska Fastighetsaffärsverkets investeringsnivåer bl.a. för lokalprojektens del genom att utnyttja lösningar utanför balansräkningen.
De viktigaste investeringarna år 2017 är renoveringen av stadsteatern, renoveringen av Samppalinna simstadion, Bollhallen, allaktivitetshusen i Syvälahti och S:t Marie.
Den interna finansieringen av den egentliga verksamheten och investeringarna räcker inte till för att täcka de utgifter som de för med sig. Kassaflödet för verksamheten och investeringarna uppvisar i huvudsak överskott på 35 miljoner euro tack vare överlåtelsevinster. Utlåningen beviljas 166 miljoner euro och den långfristiga skulden avkortas med 5 miljoner euro. För att finansiera utlåningen tar man upp ett nytt långfristigt lån lån 100 miljoner euro.
Enligt ekonomiplanen 2017-2020 ökar skulden med 40-65 miljoner euro per år. År 2017 minskar nettoskulden med 35 miljoner euro. För att man ska kunna hålla sig till de ramar som stadsfullmäktige gett måste nettodriftsutgifterna öka måttligt.
Tidtabell för behandling av budgetförslaget:
Ytterligare upplysningar om budgetförslaget ges av:
Stadsdirektör Aleksi Randell, tfn 02 262 7224
Direktör för ekonomi- och strategigruppen Jukka Laiho, tfn 040 760 3999
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1