Skatteärenden
Förvärvsinkomstbeskattningen 2014
Maximibeloppet för grundavdraget inom kommunalbeskattningen höjs från 2 880 euro till 2 930 euro och minskningsprocenten sänks från 20 till 19 procent, vilket lättar på låginkomsttagarnas beskattning med ca 40 euro om året.
Maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 970 euro till 1 010 euro, inflödesskattesatsen höjs från 7,3 till 7,4 procent och minskningsprocenten höjs från 1,1 procent till 1,15 procent. Ändringen ökar på de disponibla inkomsterna med ca 32 euro om året för löneinkomster mellan 20 000 – 80 000 euro. Ändringen kommer att beröra löneinkomster mellan 9 000 och 120 000 euro. Inkomstgränserna inom statens inkomstskatteskala höjs i anslutning till arbetsmarknadsorganisationernas tillväxt- och sysselsättningsavtal med 1,5 procent, med undantag av den högsta inkomstgränsen.
Skalan för statsbeskattningen år 2014 är enligt inkomstskattelagen följande:
Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på inkomst som överskrider nedre gränsen, %
16 300 - 24 300 8,00 6,50
24 300 - 39 700 528,00 17,50
39 700 - 71 400 3 223,00 21,50
71 400 - 100 000 10 038,50 29,75
100 000 - 18 547,00 31,75
Ändringarna i skattegrunderna lättar på den statliga förvärvsinkomstbeskattningen men höjningarna av kommunalskatten och de lagstadgade försäkringsavgifterna kan i vissa fall skärpa beskattningen.
Andra ändringar i inkomstbeskattningen
Maximibeloppet för ränteavdraget för bostadsskuld sänks så att den avdragsgilla delen är 75 procent. År 2015 sänks den avdragsgilla delen ytterligare med 5 procent till 70 procent.
Det maximala avdragsbeloppet av hushållsavdraget höjs från 2 000 euro till 2 400 euro.
Försäljningsvinsten utgör skattefri inkomst då en fysisk person säljer fast egendom till kommunen mellan oktober 2013 och utgången av 2014.
Det nuvarande studiestödsavdraget som beviljas vid beskattningen ersätts med studielånskompensationen. Avdragsrätten för räntor på studieskuld slopas från och med ingången av 2015.
Den föreslagna extra skärpningen av kilometerersättningar för den del som överskrider 15 000 kilometer slopas.
Förfrågningar: Timo Annala, överinspektör, tfn 02955 30318
Inlämnande av skattekort till arbetsgivaren förändras
Skattekortet för 2014 behöver inte längre lämnas till arbetsgivaren om arbetsgivaren erhållit förskottsuppgifterna som elektronisk direktöverföring från Skatteförvaltningen. Arbetsgivaren informerar arbetstagaren ifall pappersskattekort behövs. Ändringen gäller endast vanliga skattekort som Skatteförvaltningen räknat ut. Ändringsskattekort ska fortfarande lämnas skilt till arbetsgivaren.
Förfrågningar: Henna Ritari, överinspektör, tfn 02955 30591
Fortsättningen av Katso-företagsidentifieringstjänsten
Skatteförvaltningens temporära uppgift att tillhandahålla företagsidentifieringstjänsten Katso som finns angiven i lagen om Skatteförvaltningen ska förlängas med tre år.
Förfrågningar: Timo Annala, överinspektör, tfn 02955 30318
Höjning av rundradioskatten
Privatpersoners minsta rundradioskattebelopp som tas ut höjs från 50 till 51 euro, och det maximala skattebeloppet från 140 till 143 euro.
Förfrågningar: Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30239
Ändringar i mervärdesbeskattningen
Vissa tjänster som en sammanslutning säljer till sina medlemmar för skattefri verksamhet eller annan än affärsverksamhet undantas från skatt under förutsättning att skattefriheten inte leder till snedvriden konkurrens.
Förfrågningar: Marja Niiranen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30238
Privata yrkeshögskolor jämställs vid överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet med universitet som avses i universitetslagen.
Förfrågningar: Tuula Karjalainen, specialsakkunning, tfn 02955 30542
Tobaksaccisen höjs
Punktskatten, på cigaretter, cigarrer och cigariller, pip- och cigarettobak samt finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter föreslås bli höjd med i genomsnitt tio procent. Höjningarna ska huvudsakligen gälla punktskatt per enhet för tobaksprodukter. Höjningen koncentreras måttligt på de billiga produkterna. Som en följd av höjningen beräknas cigarettpriserna stiga med i genomsnitt 7,7 procent eller ca 38 cent per ask och priset på finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter med i genomsnitt 8,5 procent eller ca 37 cent per 30 grams tobakspåse.
Höjningen beräknas öka på tobaksaccisintäkterna med 50 miljoner euro på årlig nivå.
Förfrågningar: Veli Auvinen, finanssekreterare, tfn 02955 30384
Alkoholskatten höjs
Skatteförhöjningen riktas mot olika dryckesgrupper så att deras skatteandel höjs lika mycket i förhållande till rent alkohol. Skatten på starka alkoholdrycker höjs med ca 5,3 procent, på öl med ca 8,2 procent och vin med ca 8,6 procent. Punktskatten på alkohol höjs i genomsnitt med ca 7 procent. Förhöjningarna leder till att priserna på alkoholdrycker stiger i genomsnitt med 2,3 procent.
Höjningarna beräknas öka på alkoholskatteintäkterna med ca 63 miljoner euro på årlig nivå.
Förfrågningar: Tanja Nurmi, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30335
Punktskatten på sötsaker, glass och läskedrycker
Punktskatten på läskedrycker graderas i två nivåer. Punktskatten på läskedrycker som innehåller över 0,5 procent socker höjs till 22 cent per liter färdig dryck. Punktskatten på övriga läskedrycker hålls kvar på nuvarande nivån, 11 cent per liter. Skatten på dryckpulver som innehåller socker höjs från 95 cent till 140 cent per kilogram.
Höjningen av punktskatten på läskedrycker beräknas öka på statens skatteintäkter med ungefär 55 miljoner euro på årlig nivå. Eftersom skattenivån för sockerfria läskedrycker kvarstår på nuvarande nivå begränsas skattehöjningens priseffekt endast till sockerhaltiga läskedrycker. Det bör noteras att priserna på läskedrycker varierar tämligen kraftigt och att prisändringen till följd av skattehöjningen därför varierar mellan 3–12 procent. Priserna på saftkoncentrat kan stiga med över 20 procent
Förfrågningar: Tanja Nurmi, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30335.
Energibeskattningslagstiftningen
Koldioxidskatten på fossil motorbensin höjs med 2,25 cent per liter och för fossil dieselolja med 2,71 cent per liter. Förhöjningen är cirka 5 procent.
Förhöjningen av koldioxidskatten på drivmedel, det vill säga trafikbränslen, beräknas öka statens inkomster på årlig nivå med cirka 115 miljoner euro.
Skatteklass I för elström höjs med 0,2 cent per kilowattimme. Förhöjningen berör hushållen, servicenäringarna och den offentliga sektorn. Förhöjningen är cirka 12 procent.
Förhöjningen av punktskatten på elström beräknas öka skatteavkastningen på årlig nivå med cirka 80 miljoner euro.
Återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket begränsas till att gälla endast andelen för energiinnehållsskatt i enlighet med vad som i lagen om punktskatt på flytande bränslen föreskrivs om dess storlek. För att säkerställa att växthusodlare och andra lantbruksföretagare behandlas lika höjs den återbäring som gäller beskattad el i motsvarighet till den höjda elskatten så att återbäringen uppgår till 1,2 cent per kilowattimme.
År 2013 beräknas beloppet av skatteåterbäringar inom jordbruket uppgå till cirka 50 miljoner euro, och från och med 2014 till cirka 30 miljoner euro.
Förfrågningar: Krista Sinisalo, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30248.
Elskattestödet för datorhallar
Strukturen hos elbeskattningen ändras så att skatteklass II inte bara ska omfatta den elström som förbrukas i industri, gruvdrift och jordbruk utan också den som förbrukas i datorhallar. För att datorhallsverksamhet ska berättiga till sänkt skatt ska den vara en del av verksamhetsutövarens huvudsakliga affärsverksamhet och datorhallen ska dessutom ha en total effekt på minst fem megawatt. Beroende på hur mycket datorhallsverksamheten expanderar innebär ändringen ett årligt skattestöd på uppskattningsvis 10 miljoner euro till datorhallarna.
Skattestödet sätts i kraft genom statsrådets förordning efter att kommissionens behandling av statsstödstillståndet avslutats. Stödet tillämpas på el som förbrukas efter att lagen trätt i kraft.
Förfrågningar: Merja Sandell, regeringsråd, tfn 02955 30191
Källskattelagen
(begränsat skattskyldiga)
Källskattelagen ändras så att begränsat skattskyldigas förvärvsinkomster i Finland kan beskattas i den ordning som anges i lagen om beskattningsförfarande. Beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande gäller begränsat skattskyldiga som bor i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller i en stat eller inom ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden, eller som är innehavare av ett sådant uppehållstillstånd som avses i forskardirektivet.
Förvärvsinkomsten beskattas i den ordning som anges i lagen om beskattningsförfarande, om den begränsat skattskyldige uppvisar behövliga utredningar om inkomsten och de avdrag som hänför sig till inkomsten. De nuvarande bestämmelserna om källskatt på 35 procent ska inte ändras utan de ska fortfarande tillämpas ifall den skattskyldige inte uppvisar nödvändiga utredningar.
Den lön, pension och på socialskyddet grundad betalning som förvärvats någon annanstans än i Finland och som är skattepliktig inkomst i den skattskyldiges hemviststat beaktas när skatten på inkomsten från Finland fastställs. Dessutom beaktas ovan nämnda inkomster i Finland som till följd av ett skatteavtal inte kan beskattas.
Vid tillämpningen av källbeskattningen utgör reseersättningar som betalats åt begränsat skattskyldiga liksom även ersättningar åt dem som får sjöarbetsinkomst skattefri inkomst på det sätt som anges i inkomstskattelagen.
Förfrågningar: Marianne Malmgrén, lagstiftningsråd, tfn 02955 30163
Ändringar i företags- och kapitalbeskattningen
Samfundsskattesatsen sänks från 24,5 procent till 20 procent. Gränsen för tillämpningen av den högre kapitalskattesatsen, 32 procent, sänks från nuvarande 50 000 till 40 000 euro.
85 procent av den dividend som offentligt noterade bolag delar ut åt privatpersoner utgör skattepliktig kapitalinkomst. Av den dividend som delas ut av bolag som inte är offentligt noterade utgör 25 procent skattepliktig kapitalinkomst till den del dividendens storlek motsvarar en årlig avkastning på åtta procent av det matematiska värdet på aktien, dock högst 150 000 euro. Av den del av dividenden som överskrider 150 000 euro utgör 85 procent skattepliktig kapitalinkomst. Av den dividend som överskrider en årlig avkastning på åtta procent utgör 75 procent skattepliktig förvärvsinkomst.
Dividend som erhålls av samfund är skattefri inkomst om dividenden kommer från inhemska samfund eller utländska bolag som avses i det s.k. moder-dotterbolagsdirektivet. Dividend som erhålls från ett samfund inom Europeiska ekonomiska området som inte omnämnts i moder-dotterbolagsdirektivet utgör under vissa villkor skattefri inkomst. Dividenden är skattepliktig inkomst i sin helhet om det utdelande samfundet är ett offentligt noterat bolag och mottagaren är ett bolag som inte är offentligt noterat och som när dividenden delas ut äger under tio procent av aktiekapitalet i det utdelande bolaget. Dividend som erhålls från en stat som inte är medlem i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är också skattepliktig inkomst i sin helhet.
Den beskattningsbara andelen av dividender från offentligt noterade bolag som hör till jordbruket samt till privatpersoners näringsverksamhet är 85 procent, och den beskattningsbara andelen av dividend från andra än offentligt noterade bolag är 75 procent.
Sådan utdelning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet som avses i aktiebolagslagen ska behandlas som dividend i beskattningen. Utdelning av medel som sker i andra än offentligt noterade bolag ska likväl kunna behandlas som överlåtelse ifall bolaget återbetalar aktieägaren dennes kapitalplacering inom tio år från att placeringen gjorts. Bestämmelserna för utdelning tillämpas på utdelning från andra än offentligt noterade bolag för första gången 2016 om kapitalplaceringen gjorts före 2014.
Vid beskattningen av begränsat skattskyldiga tar man i beaktande ändringarna av progressionen hos den nationella kapitalbeskattningen och den nationella samfundsskattesatsen genom att göra motsvarande ändringar i skattesatser som tillämpas på vissa inkomster som de berörda erhåller. Vid beskattningen av begränsat skattskyldiga tillämpas även dividendbeskattningsregleringen på utdelning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet.
Utgifter för representation kan inte längre dras av i beskattningen.
Bestämmelserna om begränsningen av samfunds, öppna bolags och kommanditbolags ränteavdragsrätt ändras så att maximibeloppet för avdragbara räntor sänks från 30 till 25 procent, och att man från posterna som fogas till beräkningsgrunden för procentandelen avlägsnar förluster och förändringar i värdet på finansieringstillgångarna.
Arbetsgivaren har möjlighet att få ett tilläggsavdrag för utbildning som främjar de anställdas yrkeskompetens. Det s.k. utbildningsavdraget bestäms på basis av antalet anställda som deltar i utbildning och företagets genomsnittliga dagslön.
Giltighetstiden för lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013–2015 samt lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2013–2015 förkortas att gälla endast åren 2013-2014.
Förfrågningar: Anu Rajamäki, specialsakkunnig 02955 30398
Fastighetsbeskattningen
Beskattningsvärdet för bostadshus höjs då återanskaffningsvärdet som utgör grunderna för dem höjs med 7,14 procent. Dessutom sänks maximiandelen för åldersavdraget för bostadshus från 80 till 70 procent. Beskattningsvärdet av mark höjs i hela landet med ca 4 procent. Dessutom blir minimivärdet för arealpriset på mark en euro per kvadratmeter. Skärpningarna riktas jämnt över hela landet och olika skattskyldiga, dvs. privata hushåll, företag och andra samfund.
I kommunerna i huvudstadsregionen ska skatteprocenten på obebyggd byggmark vara åtminstone 1,5 procentenheter högre än den allmänna fastighetsskatteprocent som tillämpas i kommunen. Höjningen omfattar även byggplatser som gränsar till en av samma ägare ägd byggplats.
Fastighetsbeskattningen av byggnader och konstruktioner som hör till ett vindkraftverk skärps så att det årliga åldersavdraget är 2,5 procent i stället för nuvarande 10 procent, och att maximivärdet för de årliga åldersavdragen är 40 procent
Förfrågningar: Jukka Vanhanen, lagstiftningråd, tfn 02955 30239
Kommunärenden
Statsandelen för kommunal basservice sänks till 29,57 procent
Riksdagen har antagit lagen om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice (stadfästs den 31 december 2013). Ändringarna innebär att statsandelsprocenten för kommunal basservice sänks till 29,57 procent på basis av statsandelsavdraget samt den sammanlagda effekten av omfattningen och kvaliteten av statsandelsuppgifterna.
Staten finansierar den kommunala basservicen med 8,6 miljarder euro år 2014, vilket är ungefär 65 miljoner euro mindre än året innan. Kommunernas statsandelar bestäms i regel på kalkylmässiga grunder, och de har allmän täckning, dvs. kommunen kan använda dem enligt egen prövning.
Statsandelarna sänks framför allt av regeringsprogrammets minskning av statsandelarna för kommunal basservice med 362 miljoner euro, vilket minskar på statsandelarna med 67 euro per invånare i samtliga kommuner. Minskningen genomförs genom att kommunernas statsandelsprocent sänks med 1,43 %-enheter. Nivåerna för statsandelarna sänks dessutom av vissa uppgiftsöverföringar samt av överföringen av finansieringen av läkarhelikopterverksamheten.
Statsandelarna utökas å andra sidan av indexförhöjningen på 119 miljoner euro samt av höjningen av statsandelen med 70 miljoner euro på grund av avfallsskatten. De nya eller utvidgade uppgifterna utökar statsandelarna med dryga 50 miljoner euro. Utöver dessa ökas statsandelarna sammanlagt med 81 miljoner euro tack vare ändringarna i invånartalet, åldersstrukturen och bestämningsgrunderna.
Balansen hos kommunernas uppgifter och finansieringen av dem granskas i basserviceprogrammet och den tillhörande årliga basservicebudgeten vilka är ett led i statens ram- och budgetförfarande. Åtgärderna som ingår i budgetpropositionen beräknas försämra kommunernas finansiella ställning jämfört med 2013 med 257 miljoner euro netto.
Besluten om statsandelen för kommunal basservice
Finansministeriets kommun- och regionförvaltningsavdelning beslutar före utgången av december 2013 om statsandelen för kommunal basservice 2014, utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna samt grunddelen för hemkommunersättningen. Beräkningsgrunder för statsandelen för kommunal basservice är de kalkylmässiga kostnaderna för social- och hälsovården, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt de allmänna biblioteken, och de kalkylmässiga grunderna för grundläggande konstundervisning och det allmänna bildningsväsendet. Statsandelen för kommunal basservice inkluderar dessutom en allmän del, en tilläggsdel för särskilt gles bebyggelse, skärgårdskommuner och samernas hembygdsområde, avdrag från och tillägg till statsandelen samt utjämningen på grund av statsandelssystemsreformen från 2010.
Betalningen av statsandelen för kommunal basservice, hemkommunersättningen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt av statsandelarna som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet sker koncentrerat vid servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning före den 11 varje månad. Statsandel för kommunal basservice och hemkommunersättning betalas år 2014 åt 304 kommuner och 98 andra ordnare av grundläggande utbildning.
Statens arbetsmarknadsverk
Ny samarbetslag för staten
Den nya lagen om samarbete vid statliga ämbetsverk och inrättningar träder i kraft den 1 januari 2014 och upphäver den gällande lagen med samma titel. Lagen förnyar och förtydligar strukturen hos bestämmelserna om samarbetet, samt innehållet i och förfaringssätten inom samarbetsverksamheten på statliga arbetsplatser.
Lagen minskar på antalet avtal som gäller samarbetet genom att inkludera i lagen de viktigaste avtalsbestämmelserna på centralnivå som gäller samarbetet inom hela statsförvaltningen eller förändringsprojekt inom flera än ett ministeriums förvaltningsområde.
Lagen betonar främjandet av arbetslivets kvalitet och personalens välbefinnande i arbetet genom samarbete. Personalens möjligheter att delta i och påverka besluten i beredningsskedet utökas. Andra betydande förändringar är att förpliktelsen att inleda omedelbart samarbete och arbetsgivarens åtgärder att stödja ny sysselsättning intas i lag samt att arbetsgivarens informerings- och utredningsskyldighet förtydligas. Bestämmelserna om bestämmande av kompensation, permittering, deltidsanställning, förhandlingstiden vid uppsägningar, personalplanering och information om underleverantörsarbete förnyas också. Lagen ska dessutom innehålla bestämmelser om utvärdering och övervakning av samarbetsverksamheten.
Regionförvaltningen
Ändringar i regionförvaltningsverkens uppgifter och organisation
Uppgifterna inom biblioteks-, motions- och ungdomsväsendet som tidigare skötts av närings-, trafik- och miljöcentralerna samt personalen som skött dem övergår från och med den 1 januari 2014 till regionförvaltningsverken. Vid varje regionförvaltningsverk inrättas ett nytt ansvarsområde – undervisnings- och kulturväsendet – som sköter de från NTM-centralerna överförda uppgifterna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, liksom även de uppgifter i anslutning till undervisnings- och det övriga bildningsväsendet samt barndagvårdsuppgifterna som redan i dagsläget sköts av regionförvaltningsverken.
Regionförvaltningsverkens ansvarsområden för polisväsendet läggs samtidigt ner. Omorganiseringen av polisens uppgifter anknyter till det tredje skedet av polisens förvaltningsstrukturreform. Regionförvaltningsverkens samordningsuppgifter i fråga om den regionala beredskapen och beredskapsplaneringen samt främjandet av region- och lokalförvaltningens säkerhetsplanering sköts i framtiden i samarbete med de lokala polisstationerna.
Behandlingen av dispensärenden som avses i lagen om minuthandelns och frisersalongers öppettider koncentreras på rikstäckande plan till regionförvaltningsverket i Lappland.
Förfrågningar: Sami Kouki, lagstiftningråd, tfn 02955 30129
Statens gemensamma data- och informationstekniska tjänster
Nytt servicecenter inrättas i början av året
Lagen om ordnandet av statens gemensamma data- och kommunikationstekniska tjänster träder i kraft den 1 januari 2014. Ett servicecenter som producerar statens gemensamma grundläggande datateknik- och informationssystemtjänster inrättas samtidigt. Vid ingången av året träder även finansministeriets beslut i kraft, enligt vilket servicecentrets huvudsakliga verksamhetsställe kommer att vara i Jyväskylä. Projektet har föreslagit att servicecentret ska heta Statens informations- och kommunikationstekniska center Valtori, men namnet ska fastställas senare genom statsrådets förordning.
Servicecentret inleder sin verksamhet genast efter att inledningsskedets tidsbundna ledning valts. Den egentliga serviceproduktionen inleds genast efter att de första tjänsterna överförts.
Mera information om projektet: www.vm.fi/tori
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1